Imorse var det galet tungt att ge sig ut och jogga. Fastän jag sov till klockan nio. Jag hade liksom ingen lust överhuvudtaget och ryggen gjorde ont och benet gjorde ont och alla de där andra ursäkterna som kommer när man bara inte har lust att springa. Känner mig ganska galet opepp på det mesta just nu.

 

Men så inatt gick jag plötsligt upp mitt i natten och satte mig och pluggade i två timmar. Jag har ingen aning om hur det gick till och knappt ett minne av att det hände, så mitt undermedvetna verkar ordentligt inställt på plugg i alla fall - och det är ju alltid något!