Efter söndagsmiddagen drog jag ett djupt andetag och gick för att hämta min stora häst. Visserligen är han ungefär snällast på jorden för det mesta, men småsaker som aldrig hade skrämt mig när jag var tio ger mig panikattacker nu. (Ni ser ju till och med på bilden att han ler, så snäll är han).

 

Men idag när jag ryktade stod han alldeles stilla (förutom sin hosta, stackarn är förkyld) och jag hittade en klipunkt så han stod och njöt istället för att vilja gå tillbaka till hagen. Sedan satt jag upp och vi gick förbi eld utan problem (grannen brände gräs) och sen galopperade jag iväg. Älskar att plötsligt ha en fem växlad häst så att jag kan välja kort galopp istället för bara "förhoppningsvis galopp helst inte för fort". Så snäll var han idag att till och med pappa kunde tänka sig att sitta upp och skritta en bit! (Det var första gången på minst fem år som pappa red!)(Förutom när han typ satt på en häst för ett halvår sen).

 

Dagens andra träningspass blev med andra ord ridning och det känns i benen, underbart!